EnvyElla

1 Månad har gått nu, jag har fortfarande inte förstått allt som har hänt. hela situationen, jag tror fortfarande att hon ska komma hem från sjukhuset. att jag ska få se henne en gång till. Jobbigt har de varit, man försöker vara glad och skratta och le o så, men inerst inne så vill jag bara gråta. de gör fortfarande ont. saknaden är så stor. Nu har jag ingen farfar, farmor morfar och mormor kvar. Jag var 11 år när min morfar gick bort, och 12 år när min farmor gick bort, var liten då. jag mins dem men inte lika bra som farfar och som min mormor. när min farfar gick bort var jag 19 år och nu 23 år när min mormor gick bort. min mormor har varit med mig sen jag föddes hon tog hand om mig när jag var lite och jag brukade åka till henne på varje sommar lov och så när de bodde i karlskrona, och sen flyttade hon hit så hon har alltid funnits med mig. det är nog därför det har varit så svårt för mig, jag saknar henne hela tiden.